April: Braxen

Vid islossning rör fiskarna igen på sig och då gäller det att vara beredd, för det pågår oftast bara några dagar. Gös är oftast det man fiskar efter, men det händer även att en och annan braxen också fastnar i näten. Större braxnar lämpar sig bra som matfisk, som rökt eller smörbakad i ugn.

Abramis brama

på finska: Lahna

på engelska: Bream

Överklass: Benfiskar Osterichthyes

Klass: Stålfeniga fiskar Actinopterygii

Ordning: Karpartade fiskar Cypriniformes

Familj: Karpfiskar Cyprinidae

Liknande arter: björkna, faren

Storlek: 25-50 cm, 0,5-2 kg, sällan över 5 kg

Hos Kellgrens Laxfiskar Öb får du braxen som färsk eller varmrökt.

Kännetecken

Braxen har hög kroppsform och hoppressade sidor och är störst av braxenfiskarna. Munnen öppnas som ett utskjutbart rör då den äter från bottnen. En under 30 cm lång braxen har silverfärgade sidor och mörk rygg. Buken är alltid ljus och fenorna mörkgrå, aldrig rödskiftande. Äldre individer skiftar i guld eller koppar medan basfärgen blir mycket mörk. Som ung kan braxen lätt förväxlas med björkna eller faren. Man skiljer braxen från björknan på de mörkgrå fenorna, flertalet fenstrålar i stjärtfenan samt mindre fjäll. Björknan har också större öga, som sitter närmare nosen än vad braxens gör. Avståndet mellan ögat och nosspetsen är större än ögats diameter hos braxen, men mindre hos björknan.

Björkna vs braxen

Källa: Viridiflavus at nederländska Wikipedia – Transferred from nl.wikipedia to Commons., Public Domain

Farens långa stjärtfena och dess uppåtgående mun skiljer den från braxen. Faren har också mindre storleks fjäll. Braxen har 26-34 fenstrålar i stjärtfenan, medan björknan har 22-26 och faren 35-44. Braxen har 51-60 fjäll längs sidolinjen, jämfört med björknans 43-48 och farens 67-75. En braxenliknande fisk på över 1 kg är alltid en braxen.

Förekomst och ursprung

Braxen finns i större delen av Europa, utbredningens norra gräns går norr om polcirkeln och i öster går gränsen i en diagonal linje från Vita havet till Kazakstan. I söder går gränsen från Rhônedalen i södra Frankrike ner till deltat, Alperna, södra Tyskland, Österrike, Ungern, Bulgarien, nordvästra Turkiet, Svarta havet, Kaukasus, Turkmenistan och Kazakstan. I Finland hittas de kraftigaste braxenstammarna i södra och mellersta Finlands näringsrika sjöar och grunda havsvikar längs hela kusten. De nordligaste enskilda braxensjöarna är belägna i Sodankylä området, men i allmänhet påträffas braxen bara till Ule älvs avrinningsområde. De nordligaste exemplaren av braxen är oftast inplanterade, eftersom arten är inplanterad i många nya vattendrag genom förflyttning. Ju frodigare vattendrag desto tätare är oftast braxenstammen, men den genomsnittliga storleken är också mindre. Braxen har också ökat i takt med övergödningen av vattnen, i såväl sjöar som Skärgårdshavet och Finska vikens ytterskärgård.

Förökning

Braxen är könsmogen först vid 7-11 års ålder och 250-900 grams vikt. Leken börjar på våren då vattnet blir kring 15 grader, oftast i maj-juni. Leken kan ske i 2-3 etapper med en eller två veckors mellanrum. Rommen klibbar fast på vattenväxters blad, skaft och rötter. Ynglen kläcks efter 8-12 dagar beroende på vattnets temperatur.

Föda, tillväxt och vandring

Braxen ynglen äter plankton. Vuxna individers huvudföda består av olika bottendjur, men i brist på föda äter även större braxnar djurplankton. Braxen är långlivad, den kan bli 30 år gammal och den växer relativt långsamt. Tillväxttakten är mycket varierande mellan olika vattendrag. I frodiga vattendrag och täta braxenstammar kan en 15 år gammal braxen väga bara ett halvt kilo. I bättre förhållanden kan en braxen av samma ålder väga 1,5-2,0 kg. Braxen är inte en egentlig vandringsfisk, men braxenstim kan i jakt på föda röra sig över stora områden. Till exempel i Skärgårdshavet sträcker sig vandringen efter föda ända ut till yttre skärgården, fastän deras lekplatser finns längs kustens invikar och åmynningar. Då vattnet svalnar på hösten samlas braxnarna i vinterstim på djupare vatten.

Fiske och fångster

Braxen är en allmän fisk, som för sin storlek och goda smak traditionellt varit en uppskattad fångst. Fettprocenten på en över ett kilo stor braxen ligger mellan 4-10 % och de lämpar sig bra för att rökas, saltas eller tillredas i ugn. År 2004 låg fritidsfiskarnas braxenfångst på över två miljoner kilo. Idag fiskas braxen främst med glesa nät, men också mete, katsa, ryssjor och långrev.

Stammens hot, vård och utrotningsrisk

Braxenstammen i Finland har vårdats genom både utplantering och begränsning av fisket. Många sjöars braxenstam härstammar från utplantering genom förflyttning för 20-120 år sedan. Arten har anpassat sig bra till nya vatten genom förflyttning av honor eller unga fiskar. I flera av södra Finlands många övergödda sjöar är den täta och svagt växande braxenstammen som upprätthåller övergödningen. För att förbättra vattenkvaliteteten är, förutom mörten, braxen den viktigaste arten för reduceringsfiske. Braxens värde och användning som matfisk har under de senaste årtiondena minskat och många mer snabbväxta braxenstammar har fått återhämta sig. Effektivt fiske förbättrar den kvarvarande braxens tillväxt, vilket gör att deras värde som matfisk ökar.

Källor:

Anders Ivarsson 1997, Brax

LuontoPortti 2016, Braxen

Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos, Lahna

Recept

Smörbakad braxen