Mars: Mört

Mars är en lugn fiskemånad eftersom fiskarna inte rör så mycket på sig. Nu lönar det sig för yrkesfiskaren att hålla semester, eller göra underhållsarbete på bryggor, båtar och bragder. Mörten är en av våra vanligaste fiskar och den finns i bragderna året runt.

Rutilus rutilusMört

på finska: Särki

på engelska: Roach

Överklass: Benfiskar Osterichthyes

Klass: Stålfeniga fiskar Actinopterygii

Ordning: Karpartade fiskar Cypriniformes

Familj: Karpfiskar Cyprinidae

Liknade arter: asp, färna, id, sarv, stäm

Kännetecken

Mörtens känns främst igen på de röda ögonen, men i övergödda vatten och i haven är de trots allt inte alltid röda. Fenorna är ofta lite rödaktiga, och munnen sitter på en liten nos. Bukfenornas framkant är ungefär i linje med ryggfenans framkant, vilket skiljer den från den rödfenade sarven, vars bukfenor är mycket längre fram än ryggfenan. Mörten har 42-45 fjäll längs sidolinjen och 12-14 fenstrålar i analfenan.Sarv och mört

Skillnaden mellan en sarv (uppe) och en mört (nere).

Förekomst och ursprung

Mörten förekommer i nästan hela Europa. Den saknas endast vid de Nordatlantiska örana, söder om Alperna och Pyreneerna och i fjälltrakterna. I öster breder mörten ut sig bakom Ural och Aralsjöns vattensystem. Dess ursprungliga utbredningsområde har utvidgats genom utplantering. Immigranter som sysslat med mörtmete har fört mörten till nya vatten åtminstone på Brittiska öarna, Australien och Madagaskar. Även i Finland har mörten flyttats på under 1800-talet. Mörten förekommer i hela Finland förutom nordligaste Lappland. Den är en av vårt lands vanligaste fiskarter. Tätaste mörtbestånden finns i övergödda sjöar och träsk. På grund av gödda vatten har den ökat i Finska viken och Skärgårdshavet, på senare tid även i ytterskärgården. Artens framgång beror på dess effektiva förökning och utbredning, mångsidig föda och aspråkslöshet vid val av lekplats.

Förökning

Mörten når könsmogen ålder som 3-5-åring. Leken börjar på våren då vattentemperaturen når kring 10°C. Mörten leker i stora stim i strandvattnet, oftast i skydd av sjögräs i insjöarna eller i sötvatten avrinningsområden i havet. De kan även stiga i bäckar och åar för att leka.

Föda, tillväxt och vandring

Mörtens föda består av planktoniska kräftdjur men också bottendjur och ibland även växter. De äter också snäckor och blåmusslor. Det förekommer stora skillnader i mörtarnas tillväxt mellan olika individer och olika vattendrag. I samma sjö kan en 20 cm mörts ålder variera mellan fem och tio år. Tillväxthastigheten beror på tillgång till föda och beståndets täthet. Mörtarna är i allmänhet bofasta. De övervintrar i huvudsak på djupare vatten varifrån de vandrar till lekplatsen på våren. Efter leken påträffas mörten i alla djupzoner. Mörten konkurrerar om föda främst med andra mörtfiskar och abborre. Däremot är mörten viktig föda för abborre och gädda.

Fiske och fångster

Tidigare var mörten en allmän fisk i hushållet där den användes bl.a. torkad eller saltad. Enligt statistiken var mörtfångsten år 2002 i Finland närmare 5 miljoner kilo, varav största delen fiskades i insjöarna. Majoriteten av mörtfångsten fås vid fiske av andra fiskar som bifångst. Mörten och andra mörtfiskar ses som en delorsak till massförekomsten av blågröna alger i övergödda vatten. Då de söker föda från bottnen blandar de upp näringsämnen i vattnet. Genom reduceringsfiske på främst mört och braxen har man försökt förbättra tillståndet i hundratals övergödda sjöar.

Stammens hot, vård och utrotningsrisk

Mörten klarar av att hitta föda även i grumliga vatten men är känslig mot surt vatten, och påträffas därför inte i sura träsk, där abborren fortfarande kan leva.

Källor:

Luontoportti 2016, Mört

Riista- ja kalatalouden tutkimuslaitos, Särki

Mörtar

Recept

Gravad mört